Ett roligt retromuseum!

Lasse Åberg är en folkkär skådespelare och författare men även en av världens främsta samlare på allt som kan relateras till Musse Pigg.

Han har skapat ett storartat (och stort!) retromuseum - naturligtvis mycket om Musse, men också om alla möjliga gamla seriefigurer. Och tillfälliga utställningar för några månader. Den som googlar på 'Åbergs Museum' får veta allt.

Få muséer lämpar sig så bra för ett familjebesök för alla åldrar. Har man litet tur, så kan man växla några ord med Lasse själv, som finns där ganska ofta.

Adress Bålsta – några mil väster om Stockholm längs E18.

Ja, det var en del beröm – men till det krävs ingen ansträngning!

Några halvbra egna (mobil)foton fick jag med mig. Men det finns en trevlig shop, förstås, där sortimentet är mycket inbjudande. Och en restaurang!

Musse Pigg - en internationell företeelse.

             Tusentals kronor är den säkert värd, denna gamla 

                modell med glada Musse och Mimmi.

En tung amerikansk motorcykel

En mini-historik om HENDERSON

William och Tom Henderson, Detroit, tillverkade motorcyklar med 4-cylindriga radmotorer (900 cc), Tom drev mestadels företaget - William (Bill) var konstruktören. 1912, efter en massa utprovningar under året innan, erbjöds en första modell (A) till den tidens oförvägna köpare.

William, troligen, visar den första salumodellen 1912.

För varje år noterades förbättringar i en ny modell. Det gällde bromsar, smörjning, hjulbas, antal växlar, cylindervolym, m m. När första världskrigets nedgång var över, skulle en uppryckning ske genom en rad spektakulära rekord, var det tänkt.

Henderson 1917

År 1917 knäckte Henderson ett tidigare rekord genom att köras tvärs över USA från LA till NY på 7 dagar, 16 timmar och 15 minuter – på primitiva vägar över berg, slätter och öknar. Det var Indian Twins tidigare rekord från 1915, som suddades ut. Ett 24-timmarsrekord gav också genljud.

Försäljningen borde ha blivit succéartad efter alla stora rubriker. Men kanske var den för dyr.

Fabriken köptes 1917 av Schwinn, som bl a tillverkade Excelsior mc och även trampcyklar. Det innebar flytt till Chicago. Därmed började en avsevärd export till Europa och Australien. Där finner man idag fler bevarade exemplar än i USA.

HD ilsknade till efter alla rekord, som satte konkurrenterna i skymundan,  och krävde en duell på bana: upp till bevis! Av tolv heat på Dundee Road i Chicago vann Henderson elva. Det var i april 1922. Motorn var nu på 1300 cc och gav 28 hkr utan trimning.

I maj samma år sattes flera rekord på Tacoma Speedway, Washington. Ett solorekord – 24-timmar utan avbytare - gav 104 km/tim i snitt och stod sig till 1937. Man hade nått fram till en fullfjädrad, förnämlig maskin med många stolta ägare.

Så här såg den ut 1930, en potent maskin.

Men ingenting hjälpte, när depressionen slog till 1929-31. Man kastade in handduken -31, trots fulla orderböcker. Man visste att betalningarna skulle utebli. Det fanns inget kapital i reserv - inga pengar till löner. Allt bestämdes över en dag - en chock!

HD och Indian överlevde – men USA's berömda trio hade spruckit till slut!

Blandaren igen - det var två år sedan sist!

KTH's skämttidning Blandaren (2 nr per år, Vår- och Gås-) har redan fått ett utförligt inlägg den 16 juni 2014 – med beröm och historik (klassiker!) m m.

Nu har Julblandaren från 1970 plötsligt skymtat i bokhyllan. Det krävde en närmare koll. Prövade några av skämten/ordvitsarna/toklogiken på en grupp av såväl närstående som bekanta.

Skulle det vara för nattståndet eller på annat sätt oroligt (norrl.)?

Skulle den utvalda gruppen ha sinne för Blandarens signum – den absurda, förvrängda logiken?

Här följer resultatet.

Man går in på Åhléns, går fram till 'Information' och säger:

– Jag har hittat en påse, som det står Åhléns på, är den er?

// Fördröjd reaktion, eftersom alla måste yrvakna titta upp från sina mobiler. Men efter omläsning några skratt, faktiskt, och flera leenden.

(Snabbt till nästa!)

Polisen indelas i hemliga poliser och synliga poliser, SÄPO och SYPO.

// Leenden och några skratt, varav ett mycket högt.

Apropå Nobelpriset, så skall man inrätta ett litet mindre pris, som heter Novell-priset.

”Mitt livs novell”-pris . . .

// Glatt sorl och flera instämmanden.

Ni som inte tror på ett liv efter detta, skulle ni vilja komma till kyrkogården i morgon natt . . .

// Mera fundersam reaktion, men också utrop som ”Aldrig!”

Man diskuterar simhopp som tävlingsgren. Diverse varianter från trampolinen:

- - Dubbelt självmord med skruv.

- - Halv mollbergare med stående pik.

- - Dubbel mollbergare utan vatten i bassängen. (Eller är det en drink?)

// Det hade slunkit med en moralens väktare i gruppen. Några skratt men också en tydlig fnysning.

Idrottsmuséet tänker ha löpande utställningar. - - Stockholms gångmuseum har en vandringsutställning. - - Sekretessmuséet får inte öppnas förrän om 50 år.

// Tillbaka till det glada sorlet igen. Någon hoppades på levande löpare.

Det finns underliga gatunamn. Men ibland är förrådet på upphällningen. Man stannar vid

Karl den lite krummes gata. – Ont om gatunamngatan. – Kan inte komma på meragatan. – Försvinnandet i intets gata. – Slut på fantasingatan.

// Oj! Gruppen exploderade i ännu mera udda förslag, som dock inte passar in i en seriös analys.

Den som seglar för sitt bröd skall väja för den som seglar för sitt liv.

// Denna gång tolkas sorlet som ett instämmande.

Slutligen detta replikskifte:

--- När man simmar, använder man armarna.

--- Och benen.

--- Åh, fan?!

// Vid det här laget hade kaffe med dopp (dumt nog) börjat serveras. Ljudnivån var irriterande hög, varför en bedömning av de olika simsätten bortföll. Höga skratt, visserligen, men utan egentlig härledning.

Kornknarren hoppas självklart på viss blandarkänsla hos läsaren - kanske mera utpräglad än hos testgruppen!